FSC skogsbruk ska inte använda kemiska bekämpningsmedel. Vid akuta skadehot finns möjlighet att söka dispens, men fortsättningsvis kommer inga dispenser för att använda kemiska skydd mot snytbagge att lämnas. Det finns mekaniska alternativ.
Läs mer hos FSC.
Stora skördeförluster när dovhjortar äter spannmål
Dovhjorten kan orsaka skördeförluster på 20 till 25 procent i vete och havre men genom jaktintäkter kan vissa gårdar ändå tjäna på djuren. Det visar en ny forskningsstudie från SLU.
Läs mer på Lantbrukets Affärstidning.
De färska skadorna av älg och andra hjortdjurs bete på yngre tall har ökat i sju av åtta län i Götaland. Dessutom ligger betesskadorna långt över målen i samtliga län i området. Det visar en inventering av 3 500 bestånd i södra Sverige som Skogsstyrelsen presenterar resultaten ifrån i dag.
Läs mer hos Nordisk skog.
Att skydda enbart tallplantornas toppskott från vilt kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förlusterna på grund av betesskador. Det är en slutsats i ett examensarbete gjort på Skogforsk.
Skogforsk genomför den långsiktiga studien Betets effekt på tallens tillväxt (BETT) med syfte att undersöka vilken effekt olika grader av viltbete har för tallens tillväxt och virkeskvalitet. I en delstudie inom projektet simuleras toppskottsbete, sidoskottsbete och kombinationer av dem genom att 578 tallplantor klipps i varierande grad. Delstudien ligger till grund för ett examensarbete inom Folkuniversitetets utbildning till Kvalificerad viltförvaltare.
Läs hela artikeln på skogforsk.se
Bristen på fyra viktiga lövträd leder till hungriga älgar som fyller magen med tallbarr för att överleva. Skadorna kostar skogsägarna miljarder varje år – och är till och med dyrare än förra sommarens omfattande skogsbränder.
Läs hela artikeln
Småland NiclasMoberg med företaget N Moberg Skog har gått den långa vägen och fått en bred kunskap- och erfarenhetsbas som han drar mycket nytta av idag. Han började sin skogliga bana 1984 som skogsarbetare, vidareutbildade sig och arbetade sedan som skogsvaktare och inköpare. 2011 startade Niclas eget företag inom bland annat skogsförvaltning, virkesförmedling, skogsbruksplanläggning.
Niclas är själv inbiten jägare och på frågan om debatten av våra stora älgskador säger han
– Älgen får alldeles för stor skuld i viltbetningsdebatten. Den stora skadegöraren i våra trakter är idag rådjuren. Efter extremt stora viltstammar av först älg och sedan rådjur och nu kron- och dovhjort på frammarsch, har vi foderbrist i våra skogar. Vi i skogsbruket är också en stor del i problematiken eftersom vi har planterat stora arealer med gran på mellanboniteter sedan 30 år tillbaka.
– På många områden har viltstammarna varit så stora att det varit omöjligt att etablera tall. Det är väll den ursäkt vi använder oss av i skogsbruket, men med väl fungerande viltskyddsmedel håller inte den ursäkten längre på marker med normala viltstammar.
– Trico är ett mycket bra hjälpmedel, men om viltstammarna är för höga i förhållande till begärligt viltfoder kommer även viltskyddsbehandlade tallar att betas, en ”äcklig” tall är ett bättre alternativ än ingen mat alls. Balans mellan foder och vilt är en förutsättning, vi måste acceptera viltskador i mindre omfattning, för har vi bara en älg i Småland kommer vi fortfarande ha betesskador, vi måste gemensamt arbeta för mer tall, säger Niclas.
På de fastigheter som Niclas förvaltar försöker han generellt öka tallandel både genom plantering och självföryngring. Trico används både på gran och tall första hösten efter plantering. Granen viltskyddsbehandlas bara första året då det är viktigt att få ta del av höjd tillväxten och komma före konkurrerande gräsväxt. Tallen viltskyddsbehandalas minst 3 år, här är det de lokala viltstammarna som avgör, men vissa områden behandlas 5 år efter plantering.
Niclas ser också behovet att använda Trico även på självsådd av tall i fröträdställningar, efter att han på höstarna ha inventerat dessa och då kunnat konstatera att etableringen varit god, så har man påföljande vår sett att nästan alla groddplantor är borta. Visst är uppfrysning och svampskador det största problemet men viltbetning av främst rådjur är underskattat. På flera områden har han lyckats med att få en snabb etablering av självsådden vilket ären förutsättning för ett lyckat resultat.
Niclas visar ett bestånd som planterades med gran och där markägaren själv viltskyddsbehandlade första året efter plantering. Markägaren upptäckte då ett stort antal sjävsådda plantor av tall vilket han till delar behandlade. Markägaren fortsatte att vilskyddsbehandla tallen och nu 5 år senare har tallen växt om den planterade granen och det finns nu inför röjning ett stort antal träd att välja mellan. På fastigheten är betestrycket stort och på bilden nedan ser man att de flesta grenknopparna är betade medans Tricobehandlade toppskott är oskadade.
Ett förändrat klimat kommer öka behovet av att föryngra med mer tall. Idag är det många marker som har planterats med gran, där tall hade passat mycket bättre. Men gran på fel mark är mer mottaglig för skadeinsekter, svampangrepp, rotröta och stormar, vilket förstås ger sämre tillväxt och ekonomi.
-Sommaren 2018 med den extrema torkan, har gjort att även granungskogar har torkat. Marker som tidigare bestått av ”bra” gran, har i år drabbats. Stora angrepp av granbarkborre hösten 2018 och hur detta utvecklas 2019 har vi inte svaret på. Att ståndortsanpassa etableringen av ny skog är den enda vägen framåt, avslutar Niclas.
https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/roja/skador-i-rojningsskogen/viltskador/
https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/statistik-efter-amne/abin-och-andra-skogliga-betesinventeringar/abin/
