Inventering av vårens sådd, som tagit sig trots torrt vårväder! Ska bli spännande att se denna barrblandskog växa fram! Med ett rikligt plantuppslag, och viltbehandling de mest utsatta åren, tror vi det ska bli bra för alla!
Älgar väljer vad de äter med stor omsorg, och de är duktiga på att balansera födointaget. En varierad kost, med stort intag av lövsly, ger älgar i god kondition och höga kalvvikter. Det visar en sydsvensk studie från SLU, där analyser av maginnehållet hos älgar har jämförts med vad som finns att äta i olika områden och kalvarnas vikter.
Projektet Älgarnas foder & hälsa i södra Sverige har letts av Annika Felton från SLU inom ett samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Studien finansierades av Naturvårdsverket och Södras forskningsstiftelse.
Genom 88 åtgärder för en ökad hållbar skogsproduktion kan tillväxten i skogen öka med 20 procent fram till 2050 och därmed bidra till ett fossilfritt samhälle. Det visar en rapport från den unika samverkansprocess där Skogsstyrelsen, skogsnäring, forskning och Naturskyddsföreningen deltagit. Åtgärderna handlar bland annat om att minska skogsskadorna, att sköta skogen effektivare och att använda bättre plantor.
FSC skogsbruk ska inte använda kemiska bekämpningsmedel. Vid akuta skadehot finns möjlighet att söka dispens, men fortsättningsvis kommer inga dispenser för att använda kemiska skydd mot snytbagge att lämnas. Det finns mekaniska alternativ.
Stora skördeförluster när dovhjortar äter spannmål Dovhjorten kan orsaka skördeförluster på 20 till 25 procent i vete och havre men genom jaktintäkter kan vissa gårdar ändå tjäna på djuren. Det visar en ny forskningsstudie från SLU.
De färska skadorna av älg och andra hjortdjurs bete på yngre tall har ökat i sju av åtta län i Götaland. Dessutom ligger betesskadorna långt över målen i samtliga län i området. Det visar en inventering av 3 500 bestånd i södra Sverige som Skogsstyrelsen presenterar resultaten ifrån i dag.
Att skydda enbart tallplantornas toppskott från vilt kan vara ett kostnadseffektivt sätt att minska förlusterna på grund av betesskador. Det är en slutsats i ett examensarbete gjort på Skogforsk.
Skogforsk genomför den långsiktiga studien Betets effekt på tallens tillväxt (BETT) med syfte att undersöka vilken effekt olika grader av viltbete har för tallens tillväxt och virkeskvalitet. I en delstudie inom projektet simuleras toppskottsbete, sidoskottsbete och kombinationer av dem genom att 578 tallplantor klipps i varierande grad. Delstudien ligger till grund för ett examensarbete inom Folkuniversitetets utbildning till Kvalificerad viltförvaltare.