Archive by Author

Ståndortsanpassning är enda vägen framåt

Småland NiclasMoberg med företaget N Moberg Skog har gått den långa vägen och fått en bred kunskap- och erfarenhetsbas som han drar mycket nytta av idag. Han började sin skogliga bana 1984 som skogsarbetare, vidareutbildade sig och arbetade sedan som skogsvaktare och inköpare.  2011 startade Niclas eget företag inom bland annat skogsförvaltning, virkesförmedling, skogsbruksplanläggning.

Niclas är själv inbiten jägare och på frågan om debatten av våra stora älgskador säger han

– Älgen får alldeles för stor skuld i viltbetningsdebatten. Den stora skadegöraren i våra trakter är idag rådjuren. Efter extremt stora viltstammar av först älg och sedan rådjur och nu kron- och dovhjort på frammarsch, har vi foderbrist i våra skogar. Vi i skogsbruket är också en stor del i problematiken eftersom vi har planterat stora arealer med gran på mellanboniteter sedan 30 år tillbaka.

– På många områden har viltstammarna varit så stora att det varit omöjligt att etablera tall. Det är väll den ursäkt vi använder oss av i skogsbruket, men med väl fungerande viltskyddsmedel håller inte den ursäkten längre på marker med normala viltstammar.

– Trico är ett mycket bra hjälpmedel, men om viltstammarna är för höga i förhållande till begärligt viltfoder kommer även viltskyddsbehandlade tallar att betas, en ”äcklig” tall är ett bättre alternativ än ingen mat alls. Balans mellan foder och vilt är en förutsättning, vi måste acceptera viltskador i mindre omfattning, för har vi bara en älg i Småland kommer vi fortfarande ha betesskador, vi måste gemensamt arbeta för mer tall, säger Niclas.

På de fastigheter som Niclas förvaltar försöker han generellt öka tallandel både genom plantering och självföryngring. Trico används både på gran och tall första hösten efter plantering. Granen viltskyddsbehandlas bara första året då det är viktigt att få ta del av höjd tillväxten och komma före konkurrerande gräsväxt. Tallen viltskyddsbehandalas minst 3 år, här är det de lokala viltstammarna som avgör, men vissa områden behandlas 5 år efter plantering.

Niclas ser också behovet att använda Trico även på självsådd av tall i fröträdställningar, efter att han på höstarna ha inventerat dessa och då kunnat konstatera att etableringen varit god, så har man påföljande vår sett att nästan alla groddplantor är borta. Visst är uppfrysning och svampskador det största problemet men viltbetning av främst rådjur är underskattat. På flera områden har han lyckats med att få en snabb etablering av självsådden vilket ären förutsättning för ett lyckat resultat.

Niclas visar ett bestånd som planterades med gran och där markägaren själv viltskyddsbehandlade första året efter plantering. Markägaren upptäckte då ett stort antal sjävsådda plantor av tall vilket han till delar behandlade. Markägaren fortsatte att vilskyddsbehandla tallen och nu 5 år senare har tallen växt om den planterade granen och det finns nu inför röjning ett stort antal träd att välja mellan. På fastigheten är betestrycket stort och på bilden nedan ser man att de flesta grenknopparna är betade medans Tricobehandlade toppskott är oskadade.

Ett förändrat klimat kommer öka behovet av att föryngra med mer tall. Idag är det många marker som har planterats med gran, där tall hade passat mycket bättre. Men gran på fel mark är mer mottaglig för skadeinsekter, svampangrepp, rotröta och stormar, vilket förstås ger sämre tillväxt och ekonomi. 

-Sommaren 2018 med den extrema torkan, har gjort att även granungskogar har torkat. Marker som tidigare bestått av ”bra” gran, har i år drabbats.  Stora angrepp av granbarkborre hösten 2018 och hur detta utvecklas 2019 har vi inte svaret på. Att ståndortsanpassa etableringen av ny skog är den enda vägen framåt, avslutar Niclas.